Starka Upplevelser
Unika resor till historien i Världsarvet Adelsö – Birka
Aktuella Föreställningar
Kung Ladulås
I Hildegards trädgård
Drottning Kristina
Ansgars tårar
Tidigare Dramatik
Gerlögs Runa 1995
Annorlunda spelplatser
Villa Spelrum
Ateljé, trädgård
Writers retreat
Bed & Breakfast
Tre Trädgårdar
Författarskap
Artiklar
Dikter
Bokmanus
Kroppen Ditt Instrument
Aktuella Kurser
Röst- och framträdandeteknik
Kurs i zenmeditation
Föreläsning om stroke
Plats i kyrkorummet
Nordamerikanska indianer
Sånger, dikter, myter
Mina artiklar
Bildkonst
Utställning i New York
Mina teckningar och målningar
Återblickar
Bondgården, barndom
Kuriosa
Kontakt

Introduktion

Vägen 

Av en ren slump hamnade jag för 24 år sedan här på Adelsö. 
En för mig okänd ö och en trakt som gav ett närmast exotiskt intryck.

Genom öppna landskap

Som hallänning är jag inte lättimponerad vad gäller öppna landskap. Men vägen hit från Brommaplan är fylld av gröna fält, äppelodlingar och blänkande sjöar. Med välbehag färdas man här med bil eller SL buss.
Sädesåkrarna minner om barndomens bördiga gård. Himlen över vattnen skiftar ständigt, om än inte lika dramatiskt som den gör över havet.



Idyll

Här på Mälaröarna är det mer ombonat med små skogsdungar och otaliga mjukt kuperade gravfält. Man slipper Hallands eviga snålblåst och det är bara 4 mil till Stockholm.

Världsarv

Undersköna är de två världsarven Drottningholm och Birka-Hovgården på Adelsö. De är magiska med sin tidlösa utstrålning och historiska laddning. Barock, vikingatid, medeltid med Magnus Ladulås – allt detta inom en radie på 3,5 mil.
Kung Håkons runsten 
i Alsnu kungsgård, 
Hovgården på Adelsö.
Magnus Ladulås 
slottsruin från 1280 
i bakgrunden

Omgivningar

Villa Spelrum ligger i en klunga hus utmed sjöstranden. Civilisationen är emellertid skenbar och bräcklig. Naturen är alltid nära på ont och gott.

Skogen

Bakom min villa tar den stora skogen vid. En vandringsled går över stock och sten till andra sidan ön. 
Här skrider älgarna fram, rådjur susar tvärs över stigen och vildsvinspatrullerna bökar sig oförtruter 
genom svamp och blåbärsris.  Nattetid attackerar de trädgårdarna grundligt och målmedvetet. 


Som levande plogar och slåttermaskiner rensar de frenetiskt bort alla tecken på spirande liv och 
ambitiösa odlingsförsök.

Utsikten

Ett vidsträckt sund brer ut sig framför huset. Där finns badbrygga och roddbåt. Utsikten är hänförande. Om sommaren glider segelbåtarna obeslutsamt fram som bortkomna molntappar. Vintertid defilerar de dödsföraktande åkarna på sina långfärdsskridskor förbi i entusiastiska karavaner.

Annex

I annexet vill både tyska turister och svenska författare och teaterarbetare gärna hyra in sig.
I några smårum bereds plats för B&B gäster. Kajak och cyklar finns att hyra. Väldigt bra cykelvägar finns i mängd på ön.

En dröm – ett centrum

Ja, så här kan det bli när familjelivets tid är överstånden och man egentligen förväntas lägga ner.
Som tonåring drömde jag om att skapa ett stort centrum för sökande och kreativa människor. 
Där skulle råda en genomtänkt livsstil med genuinitet och öppenhet. Inget flumkollektiv, nej mera ett etiskt och estetiskt genomtänkt centrum för intellektuella utbyten och konstnärlig gemenskap. Man skulle helst också ägna sig åt trädgårdsodling, forskning och vetenskap. Var och en skulle för övrigt sköta sig själv.



Verkligheten

Av detta blev en tillflykt i småskalighetens tecken. En mötesplats utan storslagna manifest, ett hus både för ensamhet och för människor som behöver intellektuellt svängrum, natur och frisk luft. 
En fristad för dem som alltid förblir barnsliga och nyfikna.
Det blev Villa Spelrum.